Mööör

Igår blev det så stressigt. Direkt efter den hemska promenaden var jag tvungen iväg för jobb. Jag hann inte ens byta kläder.

Vilken styrka dom besitter! Självklart vet jag att mina hundar är j*vligt starka men igår fick jag verkligen känna det på riktigt. Jag hade inte en chans. Jag fladradde som en tunn, liten vante där bak.

Och sen är ju Mira musklad och tränad för att dra tungt.

Promenaden från helvetet var ju en härlig upplevesle. Idag känns det som om jag fått ordentligt med stryk av 10 starka karlar. Jag var SÅ ARG igår men idag är det ett ögonblick jag nästan önskar varit filmat.

Kvinnan måste ha skrattat ihjäl sig inombords där jag kom åkandes på mage från skogen upp på vägen efter M&M.

Men återigen så är det en riktig farlig sak, det kan ha varit mitt i tät trafik eller liknade. Livsfarligt!

.. och visst får man erkänna att man blivit ett offer för det klassiska talesättet: "Det är inte förens det blivit ett problem som man gör något åt saken."

---

Att en hund bara drar iväg sådär är HELT oacceptabelt för mig. Jag och Niklas sa det igår "Nu blir det hårdträning!"

Så idag blev det en tur till civilisationen med Milton. Jag har inga kort på turen då jag ville ha hela koncentrationen på honom.

.. och gissa vad? Det var som om han aldrig gjort något annat än att gå i stan. Han vände inte blicken mer än 3 gånger och han var exemplarisk!!

Vad som orsakade det hela igår vet jag inte.

Kanske var det mitt vänliga "Hej!" till kvinnan som gick förbi och Milton tog detta som en uppmaning: "Yes! Nu fick jag klartecken från matte, hon belönade precis min spända kropp med ett kommando, nu kör jag!"
Eller så var det något med hundarna han kände. Eller försökte han skydda sin snart-löpande-kvinna? Eller så berodde det på något helt annat. Jag vet inte riktigt.

Hur som helst så är jag glad att det hände. Man får verkligen upp ögonen för vad som KAN ha hänt om det inte varit mitt ute på landet.

Trött Milton sover stadsruset av sig.

Och söta Mira var tacksamt trött efter sökträning hemma.

Och husse fyller 24 år idag. Grattis! ♥

Även jag har blivit släpad efter både 2 o 3 sanktisar och min erfarenhet är att det skulle ALDRIG ha hänt i stadsmiljö...för där händer det för mycket för att dom skall "idas" bry sig...MEN ute på landet där det mycket sällan dyker upp något..det är DÅ det händer....

Tur att hela 4-klövern hos er är kloka individer...ni tar tag i detta på ert sätt och det blir nåt bra av det...som oftast eller alltid!!

Riktigt härlig blogg!

Hej

Hoppas du mår bättre efter den åkningen efter hundar..



jag har alltid varit i staden för just denna socialisering ,och det går jättebra i stadens muller..bryr sig inget,.....men hemma plan där kan dom visa intresse när det kommer hundar,fast ingen rusning när jag håller kopplet..men rusning om dom är lösa just då,det tror jag dom skulle..då skulle jag inte lita på mina ,jo Lucy..:)

Vet inte varför ,kanske tycker detta är deras territorium..vet inte..men jag går en och en med dom ,Olle är den som jag tränar mest just nu..och han är stark den herren..:))

Lycka till..