Behöver er hjälp

Idag var jag iväg och konsulterade med veterinären ang. den långa bilresan och Morgan. (Alltså den dag vi flyttar upp ska han sitta i bilen tillsammans med hundarna i ca 20h.)

- Medicinskt lugnande medel fanns inte att få på recept (vilket jag hade hoppats på), utan jag fick köpa nåt slags spray som ska vara "rogivande".

- Det fanns andra preparat att köpa också. Något piller som innehöll råmjölk eller vad det nu var, och skulle då också vara bra. Kostade dock alldeles för många pengar när resultatet lika gärna kan vara lika med noll.

- Veterinären avrådde mig även att ha honom lös i bilen. I bur och sen rastning i koppel ute.

Morgan HATAR att sitta i bur och nu ska stackarn sitta i nästan 20 timmar.

.. och eftersom jag är oerfaren när det gäller resa med katt så vädjar jag till er läsare.

Kanske har ni några smarta funderingar och tankar kring detta. Jag skulle vara mycket tacksam för all hjälp!

Här har Morgan på sig sin nya sele och koppel. Rosa passar väl en snart 16-årig hankatt? ;)

ja g har aldrig rest mer ön till veterinären med mina..och dt är korta sträckor...

ni kan väl öva lite i bilen och bur..tror också att eftersom alla är med på resan så går dt säkert bra..och många raster,i BAND och håll hårt i bandet för katter kan sticka iväg av ngt litet men konstigt ljud t.ex,bilar ,lastbilar som låter mycket..



Lycka till / Monika

Det är nog bra om ni tränar små korta turer med bur i bilen.

Och när ni väl ska åka - visa inte honom vad som är på gång för då kanske han håller sig undan.



Välkommen tillbaks till norrbotten!

Hade problem med våra katter att de inte ville åka i buren. Vi gjorde på följande sätt och de funkade för våra katter. Vi ställde fram båda burarna och bäddade med en filt och la lite gott godis i dom. Efter 1 dag hade de krypt in och hämtat godiset och jag fyllde på även följande ggr de ätit upp. Tog kanske en vecka sen slutade jag med godiset och en vecka senare låg de frivilligt och sov i sina burar. Detta gjorde att de kände sig bekväma med burarna. Vi rörde de aldrig när de var i buren utan det blev en fristad. Så fort jag nu tar fram burarna springer de fram och kan inte vänta på att få komma in. Sen är de lite mjauande i bilen men inget jämfört med innan då man fick knuffa in dom när man skulle nånstans.

Hoppas de kan hjälpa er!

Ha de gott och grattis till nya huset!

// Johanna