Diagnos från vet igår

Milton kollade ju knölen på bakbenet och med sorg i hjärtat berättar jag att det kommer att bli ännu en operation för att försöka ta bort denna knöl som bara växer och växer. Om 2 veckor sker det. Detta slår mitt hjärta i tusen bitar då jag vet att vid förra operationen lämnades denna knöl för att den satt för inbakad i muskulaturen. Jag fixar inte ens tanken på vilka konsikvenserna kan bli.

 

Miras kreatinin-värde hade också gått upp, rätt mycket. från stadiga 270 till 380. Jag kan knappt skriva orden, "Kanske är det nu Miras njurar börjar att ge upp.." säger veterinären. Och ja, det finns en möjlighet att det är så, men den tragedin tar jag itu med då, för att ens tänka på det får mig att gråta som en 5-årig flicka.

Som tur är så är hon friskare och gladare än någonsin och den diagnosen lutar jag mig mot.

 

Här är våra gulletroll just nu och visst känns det helt förjävligt att vi ska sära på dom, men dom kommer överleva galant utan varandra. Men visst känns det hemskt att se dem såhär och sen veta vad som väntar.

 

Det var allt för idag! ♥

 

 

 

 

 

 

Badlakan hitåt...nu rinner tårarna hej vilt!!!! Inte....näää, inte!!!! Varför följde detta olycksaliga med era fina ,goa hundar???? Visst har vi haft små bekymmer med våra, men mätt i bekymmersvikt, vad är det mot vad ni har att tampas med!!! Mira.....du som ska förbli mattes fina stöd och vän.....jag önskar dig precis ALLT;ALLT gott nu och framledes...Så även Milton, husses vän och stöd...Vi håller tummarna minsann, hårt, hårt!!

Ååå usch o fy det finns inge värre än när ens djur e sjuka :( hör av dig om du behöver nå hjälp eller nåt, med vad som helst! Jag är ju bara i andra änden av byn! :)