Idag tog jag Mira och gick med bestämda steg mot spårvagnen, hoppade in i den och satte mig ner. Utan ett ord satte sig Mira ner brevid mig och efter några sekunder la hon sig ner, lugn, avslappnad. Vi åkte i 10 minuter sen gick vi mitt i stan, i den innersta innerstan. Det gick jättebra, hon vände på huvudet kanske fyra gånger. Sedan mötte vi upp Sara och Sabina precis utanför den största gallerian, hon blev omklappad en stund sen satte vi oss på spårvagnen igen. Gick galant!

Innan vi kom hem sprang vi in på hemköp och handlade lite mat, när vi kom ut fick vi se detta söta par utanför affären :)
Min lillasyster Sabina och Mira.

Oj, vad jag är en stolt matte!

____________________________________

På promenaden vi gick ikvällst;

Utsikten är mycket fin från det berg vi bor på.

Det var ett bra tag sen jag uppdaterade, men jag har haft alla händer fulla.

Den 31:a mars flög jag och Niklas upp till skellefteå sen hem till arvidsjaur.
Den 1:a april bilade vi 4,5h till törendö och hämtade Mira. När jag såg henne kunde jag inte hålla tillbaka tårarna. Så himla fin!

Kjell har gjort ett otroligt jobb med henne. Muskler, päls och kondition.
Jag kan inte tacka er nog, Kjell, Christina, Loppan och Smulan.

Första kvällen var Mira ganska "off" men vi sov på saken och dagen efter var det precis samma gamla Mira. Hög energinivå och en massa spring och lek i snön. Hon föll direkt till sin "plats hos flocken" och var så följsam och tillgiven.

Vi träffade vänner och familj, Mira kände igen allihopa.

Efter en underbar påsk var det dags att åka hem till göteborg igen. Flygresan var redan betald sen länge tillbaka och vi hade fått lånat en bur av uppfödaren som Mira skulle hava. Nu eftersom hon hunnit bli så himla stor så rymdes hon inte ens lite i denna bur. Vi hann inte heller få tag i någon större, då vi skulle åka den 4:e apirl.
Så då bestämde vi oss för att köra bil ner. Såklart det skonsammaste sättet för Mira också. Dessutom hyrde vi ett släp så att jag fick ner alla mina saker. Lite av en "Win, Win Situation".

Jag, Niklas, Sara, Sabina och Mira startade söndagen den 4:e april.

20:30 Arvidsjaur
22:10 Skellefteå
00:15 Umeå
02:45 Höga kusten bron
04:00 Sundsvall
05:05 Hudiksvall
06:45 Gävle
08:30 Stockholm
11:00 Linköping
11:50 Jönköping
13:50 Borås
14:30 Göteborg

Efter 18h med personbil och släp och 1800 kronor senare var resan över.

Många mil på mammas volvo dessa 5 dagar, ca 230 mil har jag och Niklas hunnit avverka.

Resan gick jättebra, Mira var ju helt slutkörd efter påsken så hon sov hela vägen. Några korta stopp för att äta och kissa.

Väl hemma igen gick det superbra, Mira kände sig som hemma i lägenheten direkt.
Miljön tränar vi på. Statslivet är inte något hon sett eller upplevt förut. Hon känns varken otrygg eller rädd på något sätt men det är många intryck på en och samma gång för henne. Vi tar ett steg i taget. Jag vet att med mig på sin högra sida så kommer hon anpassa sig snabbt.

Så första natten gick bra, vi hade ett fönster på glänt för henne. Och imorse kom hon "smygandes" upp i sängen för lite morgonmys. Hon har också blivit kär.... i Niklas.

Resan har varit lång och innehållsrik alla dessa 3 månader. Jag har lärt mig mycket om mig själv och andra. Som Christina alltid säger till mig;

"Stänger Gud Ett Fönster, Så Öppnar Han En Dörr".

Christina har mailat bilder på fina Smulan, Mira, Loppan och Selma från Kristianstad.

I lördags var det så himla varmt här, verkligen vår! Det måste fasiken ha varit mersom 15-20 plusgrader i solen. Dock där solen inte lyser är det väldans kallt.

Vi gick i slottskogen bland alla hundar och barn, mysigt. Det saknades bara en liten vovve :)

Idag fick jag bekräftelsen av SAS, Mira får åka med oss på planet den 4:e april. Yeey :)
One step closer. För tillfället är det nästan outhärdigt.

Jobb imöra, så nu yer he dags å lägg sä!

Gonatt!

Jag omges på dagarna av ca 20-25 olika hundar och herregud vad jag lär mig. För att kunna styra dagiset själv krävs en hel del; starka ledaregenskaper, disiplin, rutiner och kärlek. För varje dag som går lär jag mig mer och mer av dessa flockdjur.

För att på största allvar bli en duktig hundförare och en bra matte så ska det pluggas. Jag går all in för detta nu. Det är min passion och jag ska bara fokusera på det här. Jag tycker det är kul och vädligt intressant med just hundpsykologi.
Just nu läser jag denna;

Usch, vad jobbigt allting känns. Jag känner hur mitt hjärta brister!

Jag insåg precis att jag inte kommer få se mina systrar växa upp. Sabina som bara är 12 år och har hela uppväxten kvar.
Jag borde vara där i arvidsjaur och vara en bra förebild för henne. Hade jag vetat hur jobbigt detta hade blivit vet jag inte om jag åkt. Att inte ha dem i närheten får en att inse hur mycket både Sabina och Sara betyder för mig. Och det känns så himla tufft när jag tänker på hur sällan jag kommer att träffa dom.

Jag älskar er båda mer än allt annat. ♥ Glöm mig inte.

Nu har jag tänkt ock resonerat en väldig massa.
Om inga hinder finns så kommer jag att ta ner Mira i april. Om detta blir med plan eller bil vet jag inte ännu, det kostar en hel del pengar båda delarna.

Vi får se. Men målet sitter uppe nu!

Jag omges av ca 20-25 stycken hundar per dag och jag älskar det! Det är riktigt roligt och det passar mig utmärkt. Hundarna är snälla och vänliga, gosiga och tillgivna. Men en sak är fruktansvärt jobbigt för mig att se; hemgången.

Hundarna lyser upp som solar nära dom inser att nu är det deras tur att gå hem. När dom får syn på matte eller husse blir dom så fruktansvärt glada och sen blir dom blir omkramade och pussade på. Vilken kärlek kan vara mer äkta än den som är helt villkorslös? ♥

Att se detta gör att jag länktar even more efter henne!

Här är ett litet klipp från i somras på Mira när hon va lite mindre.

Detta är hennes favoritboll som hon fått av moster Sara.

Nu har jag anmält mig på freerider för att se om möjlig bilresa ner till Göteborg, så Mira kan följa med. Att åka flyg med henne skulle kosta ca 1000 kr plus att jag måste köpa en annan bur till henne för den bur jag har är inte "godkänd" för detta ändamål.

"Om burens totala mått överstiger 158 cm (62 tum), tas dubbel avgift ut. Med totala mått avses den sammanlagda summan av längd, bredd och höjd."

Dessa mått innebär att buren då får vara tex. 72*44*42. Hur faaaasen rymmer man en sanktis i en sån!? Min canvasbur är i måtten 105*75*90. Nåja, det löser sig!

Grattis Lill till den lilla prinsen som föddes igår :)

Stort grattis till Loppan som idag har förgyllt världen med sina 7 år. :)

Grattis Loppan! ♥

Huvva, idag är en såndär dag som jag saknar Mira så fruktansvärt mycket. Alla hjärtansdag, och vart är mitt hjärta? Inte här iaf.
Men jag vet att hon har en underbar hjärtedag uppe i lappland, så det är ju helt super!

Hoppas alla får en fin dag med en massa kärlek.

Kram alla, glad alla ♥-ansdag.

My hopes on Göteborg but it doesn't really matter where we live. As long as i can be with you.

Det är i en väldig blandad ordning.
Herregud, jag kan inte fatta vad tiden har gått fort.

Detta är mitt hjärta, mitt allt, Mira - Jag älskar dig ♥

Om du bara visste hur mycket jag saknar dig, hur fruktansvärt ont det gör i mitt hjärta när du inte kommer på morgonen och pussar mig på kinden. När du inte hårar ner mina svarta byxor och gör dem vita. När du inte dricker vatten och dreglar ner hela lägenheten. När du inte smyger upp i sängen på natten och värmer hela mig. När vi inte går på promenader och du chramar alla som passerar. Inte en sekund går förbi utan att jag tänker på dig. Du är alltid i mina tankar Mira, alltid. Du är den sista jag tänker på innan jag somnar och den första jag tänker på när jag vaknar.

Jag hoppas att du inte är arg på mig för att jag lämnade dig för en kort stund. Men matte behövde åka ner hit och försöka fixa till vardagen lite. Du kommer få komma hit sen, det lovar jag. Men inte riktigt än.

Du ska veta att du betyder mest av allt i världen för mig. Jag skulle inte byta dig mot allt guld i världen. När mitt värld gick i kras var det du som stod vid min sida, lika glad och lika tillgiven. Jag älskar dig så fruktansvärt mycket gumman. Jag älskar dig så det gör ont. ♥

Tänka sig att det redan blive december. Helt otroligt vad tiden springer iväg.

Jag och Mira har nu kommit in från en härlig morgonprommis! Jag tog sparken för jag kände mig lite lat, haha. Eftersom min camera är trasig måste jag ta bilder med mobilen och dom blir skiiitdåliga. Men bättre än inget iaf.

Det syns väldigt dåligt, men månen var bamsestor idag!

Nu ska jag klippa klor och grooma litte!! Hoppas alla har det skönt i vintervädret.

Kram.

Ikväll har det vart en riktig mys kväll. Jag och Mira gick hem till mamma och hennes kille Per. Vi åt en MASSA onyttigheter. Oj va smarrit de va!

Sen när vi skulle gå hem fick vi låna lillasyster Sabinas spark. Vi sparkade hela vägen hem och Mira travade så snällt och följsamt utmed. Det syndes att hon tyckte det var jätteroligt, så det blir det mera av såklart :)

Jag tog en bild på "riden" och Mira, men det verkar inte fungera att ladda upp. Så denna gång blir ni utan bilder.

Nu har det kommit tillbaka en del snö, och det gillas ju väldigt mycket! Mira, som så många andra, älskar ju verkligen snön. Nu väntar vi bara på att få ta fram skotrarna.

Tills nästa gång, ha det så bra i vintervädret, Kram.