Vi visste inte om vi skulle utsätta dig för den väldigt påfrestande och långa bilresan upp till Norrbotten. Du var gammal och hatade att sitta i bur. Men vi tog ändå det lätta beslutet att ta med dig. En överlevare som du är!

Väl framme så sov du ett dygn för att sedan släppas ut i allt det vackra som norrbotten har att erbjuda dig.

Du leker och springer runt den underbara Aleån och sitter i det trygga i Miras skrinda när du solar.


Du sover med oss i sängen, gärna under täcket, och du myser i all den värme som du får ifrån din nya familj.




Du äter kokt, filéad fisk som din matte och husse fångar åt dej i samma å som du så gärna springer utmed.




Vi gör allt vi kan för alla i vår familj. Och visst fick du det bra, Morgan. ♥

Tack för alla fina kommentarer på föregående inlägg. ♥

Ni som känner mig väl vet att jag är väldigt passionerad för att fiska. Och när vi äntligen fick våra fiskespön till stugan så var det en självklarhet att gå ner till ån och testa lyckan. (Vilket vi gjort många kvällar i följd nu.)

Det är ju inte just att FÅ FISK som är det jag strävar efter i första hand. Men bara att få komma ut till den stillsamma och vackra naturen är det absolut bästa. Skulle det då nappa så är det en mycket trevlig bonus såklart.

Här får ni lite bilder på några små som vi fått. (Gammelgäddan är inte riktigt redo än.;)

Långt ner till höger ser ni husse och Mira.







Det blev tre smågäddor denna gång.


Milton undrar om det är hans fisk.


Vid detta tillfälle gick grannens hundar förbi på vägen. Mira började gnälla efter sina potentiella parnters och Milton tittade frågande på henne.
... Sen tänkte han "Jahaaa, man ska gnälla nu? Ja, då måste väl jag också göra det!"

Video på detta:

"Rå? Tror ni att jag ska äta en RÅ fisk?!"




"Sådärja, det var bättre."

.. med mina monster.

Med lycka i mitt hjärta vet jag att Morgan trivs jättebra här. Här får han jaga många små filurer och som oss andra så lever han också stuglivet på landet bland får, kor, hästar och underbar natur.

Han favoritställe är här. Mellan fönstret som vätter mot fårhagen och filten som används som "gardin". Gäsp!


Han är gärna ute på nätterna men han är nu snart 16 år och han spenderar mer och mer tid inne för att sova och äta. (Vilket börjar synas på magen, haha.)

Hur länge han lever vet ingen men vi njuter av all tid vi har kvar tillsammans. Som jag och Nirre pratade om igår: Morgan gör vår familj hel. ♥




Här är ännu en favoritplats. På matte eller husses bröst. ♥


Imorse var det ingen ordning på Milton eller Morgan. Dom tyckte aldrig att det var dags att kliva upp. Morgan hoppade upp och la sig vid Miltons rumpa och där låg dom alldeles för många timmar.


Och Mira låg kloss mot ytterdörren i vanlig ordning i sin köttbulle-pose.