Arr!

Varför kan jag inte ladda upp videoklipp på bloggen?!

Jag måste kontakta blogg.se och se vad som är fel på min blogg :/

Myshelg! ala syrran

I helgen har Sandra jobbat och Niklas har varit iväg på skytte utbildning. Rätt intressant ändå hur avancerat det kan vara med prickskyttet.
Då när dem har varit borta har hundarna och jag mest haft det mysigt, sett på film, ätit såklart och varit ute å busat i snön =)
Sammanfattning av vecka som varit är:
Riktigt Kul och mysig!
Att en 20åring, plus 110 kg sanktbernards inte riktigt ryms så bra i en 90 cm säng.
Att de bor i ett jätte fint hus mitt uti ingenstans.
Att det faktiskt fanns grannar här.
Insett Mira är besatt av mig:P
Att vädret kan skifta ganska rejält här nere.
Att Sandra behöver äta mer fläskpalt.
Att jag inte vill tillbaka till snön och kylan.
Att jag saknar mina goa vänner och min egen säng.
Att jag måste börja träna.
Att mitt unga utseende kan förstärkas med papiljotter elr va de nu het ^^
Att Lasse Kroner inte befann sig i Göteborg under helgen då vi såg han på tåg stationen =)
J
Just nu ser vi Rose Red av Stephen King och på tisdag åker ja hem igen =)
CIAO!


Been..

.. sick. Ja, så det har inte legat någon vikt att sitta vid datorn direkt.

Men sen sist så har det inte hänt så mycket. Jag har promenerat mera med hundarna på senaste, i koppel. Hundskrällerna får ju inte glömma hur man gör! ;)

Miras foder från i/d ligger nu 50/50 med njurfodret och änsålänge funkar det toppen. Men tanke på att detta är vår "sista chans" om hon ska kunna äta njurfoder. Så vi har spätt ut fodret med 1/2 dl varje vecka. Jag sitter bara och är orolig över hur hon kommer funka på detta. Det är ett bra foder, men när kroppen arbetar så pass mycket och behöver protein, var tar hon bränslet ifrån när det knappt finns något protein i detta?

Milton växer. Vi har inte vägt honom på senaste pga batteriet i vågen var mer än svåråtkomligt.

Inte har jag heller orkat fota något. Det blir en annan gång. Som så många läsare säger "Det ska vara roligt för dig att blogga, inte kännas som en plikt."

Dagen spenderas ute i idag. Vi började med en liten bilfärd till ICA och efter det så har jag börjat rensa gården från ris och kvistar och träd (som dom förra ägarna tyckte skulle slängas mitt på tomten). Hundarna sprang runt och skulle "hälpa" mig att bära hela tiden.

Det är vårväder ute idag. Solen skiner och det är varmt och mysigt ute. Nästan så man skulle satt sig i solen och jobba på brännan.

Imorse fick vi även besök att en liten vovve som jag tror tillhör en av grannarna. Spanieln springer runt på våran tomt och hundarna blir som galna varenda gång. Så jag släppte ut Milton och han försökte desperat få igång den att busa, men misslyckades återigen.

Nu ligger dom på altanen och solar. Mysdag idag! :)

Årsresume 2010

Detta är mitt 2010.

Januari:

Jag hade i november månad (2009) köpt en flygbiljett till göteborg, VÄLDIGT impulsivt. Men jag kände att jag behövde komma bort ett tag från arvidsjaur pga diverse anledningar.
Där möttes jag upp av en främling, en människa jag aldrig någonsin träffat tidigare.

Så jag spenderade några väldigt mysiga dagar på hisingen hos denna främling. Han visade mig runt i göteborg vi gick på bio och vi åt god mat. Dessutom var denna okända människa mycket trevlig och jag log varje gång jag tänkte på honom och hjärtat hoppade till. Tänka sig?

Så i januari 2010 hade jag ännu en flygbiljett i handen ner till göteborg. Denna biljett var en enkelbiljett.

Christina och Kjell, mina älskade änglar, erbjöd sig att ta hand om Mira tills jag listat ut vad jag skulle göra. Skulle jag stanna i göteborg? Men hur skulle det gå egentligen med jobb, boende, vänner, familj?

Direkt jag landat på flygplatsen i Landvetter så visste jag att jag inte ville därifrån. Men om det var hjärnan eller hjärtat som ville stanna visste jag inte.
Jobbsökandet började och tillsvidare skulle jag få bo hos denna främling, som nu hade flyttat från hisingen och bodde mitt i stan.

Dagarna var fruktansvärt jobbiga ifrån Mira. Jag grät nästan varje dag men jag visste att hon just då var i paradiset uppe i tärendö. Jag tittade hela tiden på gamla bilder utav min älskling.


Februari:

Jag fick ett jobb! Jobbet var mycket dåligt betalt men det var en början i alla fall. Jag jobbade som dagisfröken på ett hundpensionat på hisingen.

Saknaden efter Mira blev större och större och Christina skickade massor av bilder på tösen.


Tiden sprang iväg och jag vet inte vart denna månad försvann. Den bara gjorde det.

Mars:

Kärleken växte mellan mig och Niklas och att flytta därfrån var inte något alternativ längre.
Denna månad bokade vi två stycken flybiljetter upp. Vi skulle vara där lagomt till påsken och då skulle vi hämta Mira och ta henne till oss nere i göteborg.

April:

Dagen var efterlängtad då vi skulle hämta henne. Niklas uttalade sig om att en sanktis var i storlek med en golden retriver. Så var det inte och han fick ta tillbaka sina ord.

Vi firade påsken tillsammans med min familj och Mira.

.. och eftersom Mira inte rymdes i buren när vi skulle hem med planet så fick vi köra bil ner. Mamma hade lånat oss den och mina två yngre systrar följde med.

Arvidsjaur:


Göteborg:


Mira och Niklas fann varandra direkt och vi blev en liten familj i den lilla lägenheten i masthugget.

Maj:

Jag sökte jobb som en galning. Den dåliga lönen på hunddagiset och den hemska chefen gjorde så jag ville därifrån fortast möjligt. I slutet av maj fick jag ett nytt jobb. En heltidsanställning som personlig assistent vilket var det bästa jobb jag haft.

Vi verkligen njöt av tillvaron med världens bästa hund.


Juni:

Dåligt samvete och förvirrad. Hade jag tagit det liv som en gång var, för Mira? Stoppat in henne i en liten lägenhet mitt i stan i sveriges nästa största stad. Var det rättvist av mig? Var jag egoistisk? Mina syskon, jag hade lämnat dem? Familjen, vännerna? Allt jag en gång hade precis vid min sida var nu 140 mil bort. Det snurrade tusentals frågor i skallen och lika impulsivt som jag åkt ner åkte jag nu upp igen.

Vi spenderade två dagar i arvidsjaur då jag insåg att detta var fel. Min kära Niklas, jag hade klivit bort från någon som jag älskade. Även någon som Mira älskade. Asfalt, tränsel och stress, det må så vara.


Niklas kom upp till arvidsjaur och vi spenderade midsommar tillsammans och tillbaka till göteborg åkte vi allihopa.


Juli:

En underbar månad. Vi hittade på så mycket saker tillsammans och hade riktigt kul och Mira charmade hela staden.






Augusti:



Nu fanns det en sak att göra. Det rätta, och det var att flytta.

Boendesökandet var på högvarv. Vi gick på visningar och tittade på hur många hus som helst men allt var skit. Var det inte skit så kostade det för många miljoner helt enkelt.

Dessutom fick vi nys på en bäbishund. Dom som skulle köpa valpen av Lill hade gett ett återbud. Klappat och klart, valpen skulle flytta till oss.

September:

Detta var en rätt splittrad månad, på gott och ont.

Mira blev sjuk och mådde mycket dåligt och efter 1.000.000 stycken undersökningar och prover så fick vi veta att hon hade dåliga njurar. Jag bröt ihop totalt.
Men efter massa medicin och rätt kost så var hon pigg och återigen samma gamla Mira.




Sen kom denna lilla snutte hem till oss, Milton.




Nu började lägenheten att bli trång... och VIPS så hade vi vunnit budgivningen på vårt drömhus.


Oktober:

Flyttkartonger till förbannelse. Massa träning med valpen. Jobb. Längtan.

November:

Den 11:e november flyttade vi in i drömhuset.


Gissa om det var lycka?


Resten av november månad bestod mest av renovering och allt vad det innbär med ett hus.

December:

Renoveringen forstsätter och det börjar bli riktigt fint hemma.


Vi åkte upp alla fyra till Arvidsjaur för julfirande.


Sen åkte vi hem till underbara Nolby och inväntade det nya året.


Home is where the heart is.

Från husse




Long gone.

Ja, nu har gästerna farit, eller ja, dom for imorse.
- Lillemor, Anna-Klara och Andreas; Tack för i helgen. Jättekul att ni ville bo hos oss, gör det igen. Min lediga helg blev en toppenhelg. :)

Efter storstädning i huset och en lång skogspromenad med monstren så är jag för trött för att blogga.

Det tas en annan dag helt enkelt.

1 år idag ♥

Idag är det precis ett år sedan vi träffades för andra gången.



Vi visste redan då.



Oh, en uppkoppling!

Ja, internet har varit lite svåråtkomligt de senaste dagarna. Men vi anlände Arvidsjaur den 21:a på eftermiddagen. Vägen var helt värdelös och jag körde 60km/h mellan Västerås och Sundsvall pga av isen och snön. Men vi kom fram tillslut och ingen olycka inträffade..... för oss iallafall.

Vi har haft det jättemysigt, dock lite stressigt (eller mycket stressigt) att hinna med att träffa allt folk och allt annat som stod på "att göra"-listan.

Hundarna har det jättebra och Mira är helt salig över alla välkända ansikten här uppe. :)
Bilder på hela denna resa kommer att komma upp när vi är åter i Kode.

Hoppas allas jul har varit super, för det har våran.

Massa kramar från matte, husse, M&M ♥


På väg till världsmetropolen!

Nu är vi på väg till Arvidsjaur. Vi har precis passerat Mariestad vilket innebär att vi har ca 110 mil kvar på denna "underbara" resa.

Hundarna ligger i bagaget och sover efter en rastning i Lidköping och jag och Niklas har tryck i oss ett ton godis.

Bilen är proppfull i grejer och i Ume ska vi hämta upp min kära och bästa vän, Tesa.

Lappland, here we come!!

Kyla!

Hmm, vad kan vi ha här? -2 grader kanske.

Arvidsjaur hade 26- och moskosel (4mil utanför A-jaur) hade 32-

Det gick mot rätt håll när man flyttade iaf ;)

Inflyttade.

Japp! Datorn är faktiskt på plats och internet är igång här i det nya huset.
Det är så mycket att göra nu och det förstår nog alla. Några snabba kort blir det ikväll men inte mer än så! ;)

Sista 5 minuterna i lägenheten.


Hundarna och husse myser lite efter 2:a lasset med grejer.








........ ja, det är sjukt mycket att göra och vi har hållit igång sen klockan 06.30 imorse.

Just nu så dricker vi vin och sätter ihop soffmöbler :)


Kram!

Flickorna, höll jag på säga!

Flickan och pojken är med husse på jobbet idag och det tror jag blir jätteskönt för dom så dom får göra och se något annat än en massa kartonger och allt annat.
Jag har varit dålig på att sysselsätta dom i veckan faktiskt. Vi har inte åkt iväg någonstans. Sen så tog Niklas med sig kameran också!

Nu är det 6 dagar kvar tills vi flyttar och en liten planering har vi lagt upp. Bl.a att nästan alla möbler ska bort (och då menar jag säljas). Dock inte sängen.
Jag kommer att inreda huset på ett sätt som jag aldrig tidigare lagt något större intresse vid, lantligt. Så husets möbler kommer alla gå i vita nyanser. Det kommer bli sååå bra så och jag är jättetaggad för att börja om med detta igen.
För er som följt mig länge vet att jag hade en blogg tidigare, när jag inredde ett annat hus, fast uppe i arvidsjaur. Där slet jag arslet av mig och la fruktansvärt mycket energi och arbete på att göra det toppenfint. Temat var svart/vitt och modernt.
Förutom hundarna såklart, så är inredning och renovering det absolut bästa jag vet!
Även ni mina vänner, kommer kunna följa allt här på bloggen.

Ute och leker tidigare i veckan. :)


Yer hunn nå söööt då?!


Vacker tass!


Jag skojar inte när jag säger att det tar 4 sekunder så är skålen tom och han sätter i halsen nästan varenda gång för att han kastar i sig maten. Så nu när Milton äter så sprider jag ut alla foderkulor på golvet.

Igår tog jag en paus i mitt packande och satte mig och virkade. Vips så hade jag fått en prinsesstårta!






Nu är det för mig att jobba vidare.
Ha en superfin helg! Kram kram!

Stress, stress & stress!

Det är kaos i lägenheten. Kartonger står hit och dit och förrådet är fullt och rymmer inget mer. Vi båda stressar på dagarna, både på jobb och i vardagen.
Mira stressar över att hon är så dålig i magen hela tiden. (Vi springer upp med henne 2ggr/natt för att hon ska få bajsa). Pengarna flyger iväg på veterinärvård och kost som inte fungerar.
Det är trångt och vi går varandra här hemma. Tålamodet börjar sakta rinna ut. OCH det regnar hela, hela tiden.
Det är moments like this som sätter en på prov. Men vi har två veckor kvar i detta kaos och sen blir det belöning på högsta nivå! :)

- Jag kommer uppdatera med snigelfart de kommande dagarna men jag kan helt ärligt säga; Jag har inte tid.

Sen vill jag tacka för alla gratulationer. Det betyder mycket med allt stöd :)

Tjosan!


LÄGENHETEN SÅLD!

Lägenheten låg ute för 1.380.000 kr. Vi hann inte ens tills visningarna började. Folk började buda på lägenheten UTAN att ens ha sett den. "Förhands"-buden Niklas fick var inte ens att tänka på. Lägenheten är såld och alla papper är klara.

Jag kan säga såhär; slutgiltiga priset var något att fira.

OCH EN TILL SAK!!!.... Vi flyttar INTE den 1 december, vi flyttar den 11 november!!

Oh, tänk om hundarna visste vad som väntade dem!


Ingen vet. idag.

- Idag skulle Milton egentligen vaccineras men Niklas ringde vet. och det ska skjutas upp en vecka.

- Idag kanske jag drar ut och tränar lite med BÅDA hundarna. Mira skulle behöva en liten kurs i koncentration och att vara mer uppmärksam på saker och ting runtom. Hon går runt i sin egen lilla värld mest hela tiden. Ja, sen ska jag också ensamhetsträna Milton. Trots att det alltid är någon hemma som kommer dagen då vi inte är det.

- .. på tisdag kommer det en kille på förhandsvisning faktiskt. Han ville inte vänta tills visningarna egentligen var. Håll tummen på det då.

- Sen pratade vi lite om prioriteringar ang huset. Det är 2548512054578 saker som ska göras men vi har bara fyra händer och åtta tassar så hundgården blir absoluta prio ett. Tur att det inte finns någon kyla här nere och då pratar jag om kälen i backen (stavas det så?).

Hej så länge!


Lägenheten på marknaden!

Jajjemänsan, lägenheten ligger på markaden from idag!

Nu, min kära familj, är det på gång.

In och titta nu! :D

Annonsen:
http://www.hemnet.se/beskrivning/948181

Bara bilderna:
http://www2.bjurfors.se/bilder.aspx?OBJGUID=3QFBH6FBNUOSFVCU&OBJTYPE=CMBoLgh

Tatueringar

Jag tänkte svara på alla dessa frågor om mina tattos så här kommer det lite snabbt!

Jag har 3 stora tatueringar. Jag gjorde alla när jag var 18 (tror jag?). En är ännu inte klar och en annan behöver en ifyllning men jag har helt enkelt inte haft någon tid till detta.

Min 1:a tatuering. Jag satt hos Jeremias i 4,5 timme i sträck och gjorde den klart på mitt första besök. Representerar min skoltid. Mestadels min tid på utbildningen FPTS Fordonsprogrammet Transport.



Min andra tatuering gjorde jag rätt snabbt efter min första. (Smärtan som framkallades blev en typ av drog.) Alla tatuerade människor vet precis vad jag pratar om. Den betyder egentligen ingenting. Jag älskar pinuppor och har i åtanke att fylla kroppen med ett flertal gammalmodiga. Så den första blev en modernare pinuppa. (Det är svårt att ta bra bilder när den "virar" sig runt låret.)
Denna har jag suttit 2 gånger på. Första sittningen gjordes bara tjejen och andra sittningen gjordes bakrunden.


Strax efter det så gjorde jag en till. En skyddande ängel som föreställde en pinuppa. Denna tatuering är ej klar, det saknas lite ifyllning och några konturer. Men jag fick mycket att göra efter detta, så jag prioriterade helt enkelt inte att göra den klar. Men en dag!


Så, det var snabbt om det. Jag kommer givetvis göra fler när jag har tid och pengar för det. Mina 2 kära dogs ska också få en plats på min kropp. Men det blir när dom har sina vackra, runda huvuden.

Kort och gott, hejsvejs :)

No time!

For updates. Jag har sååå mycket att packa och fixa här hemma nu.

Hundarna lever och mår toppen. Busar och myser med varandra, äter och sover. :)

Tack alla!

Jag minns hur mitt liv verkligen snubblade och föll innan jag träffade Niklas. Jag tänker tillbaka på den tiden för nästan ett år sedan och ser bara olycka och förtvivlan.
En bit inom mig hade dött när plötsligt ett ljus tändes. Detta ljuset bodde 140 mil ifrån mig.
Med människors (ni vet vilka ni är) hjälp och stöd så lyckades jag ställa mig upp igen. Jag följde mitt hjärta, trots att det skulle innebära att jag lämnade allt och alla bakom mig, jag chansade helt enkelt!

Idag sitter jag här med två underbara sankt bernhardshundar som jag älskar som om dom vore mitt eget kött och blod, jag har världens bästa heltidsjobb, jag har köpt hus .. och allt detta delar jag med den personen som betyder allt för mig, min Niklas som jag älskar oerhört.

Att erkänna sig själv sårbar och svag är stort. Med några knuffar i rätt riktning och en utsträckt hand så gick jag från död till levande.







-När man nått botten så finns det bara en väg att gå.

Tack för alla gratulationer och allt stöd ang huset.


Mer bilder på huset

.. som folk har önskat att se.














Gudarna ska veta att detta är mitt och Niklas drömhus. .... och vi fick det!!


Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0